”Föräldrar behöver vara lite präktiga och tråkiga”

nligt en undersökning av Novus, som granskat utvecklingen av barn och ungdomars vikt och matvanor i Sverige under perioden 2003–2016, oroar sig var tredje svensk förälder (31 procent) över allt socker som barnen får i sig. Ändå fortsätter vi att förse dem med onyttigheter. Enorma godispåsar på lördagar, en chokladboll i simhallen, läsk på leklandet, drickyoghurt innan fotbollen, pannkakor med massor av sylt på skolutflykten, sötad juice till frukost…

– Jag tror att det har mycket med det sociala trycket att göra. Det anses präktigt och tråkigt och till och med lite konstigt att undvika socker. Man är rädd för vad andra ska tycka om man skippar godiset i fiskdammen eller byter ut fikabullen eller fredagssnacksen mot frukt. Men som förälder måste man våga sätta ner foten. Det är våra barns hälsa det handlar om, säger vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, författare till boken ”Det sötaste vi har – Om socker och växande kroppar” (Natur & Kultur).

Det finns inget entydigt svar på hur mycket socker barn tål. Gränsen är olika för olika individer och såväl genetik som övrig livsstil (aktiviteter) spelar in här. Men, en sak är säker konstaterar Ann Fernholm: Dagens sockerkonsumtion är på tok för stor.

48 kilo socker/person

Livsmedelsverkets rekommendation är att max tio procent av alla kalorier ska komma från tillsatt (vitt, raffinerat) socker, vilket motsvarar 18 kilo socker per person och år. Men i verkligheten förbrukar vi 48 kilo per per person och år enligt Jordbruksverkets statistik.

– En del av Jordbruksverkets statistik slängs som torra bullar eller avslagen läsk. Men vi är ändå inte ens i närheten av att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Det borde jobba hårdare mot sockret. Världshälsoorganisationens, WHO, hälsomål är max fem procent socker, det vill säga hälften av Livsmedelsverkets. WHO inkluderar dessutom sockret i fruktjuice, säger Ann Fernholm.

Tomma kalorier

Socker i ren form är tomma kalorier. Det ger energi men innehåller inte någon som helst näring. Enligt en uppskattning som Ann Fernholm gjort kan barn sätta i sig ungefär 28 sockerbitar under ett vanligt barnkalas. Det är lika mycket som de högst bör konsumera under två och en halv dag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Vi har svårt att umgås med varandra utan att ge barnen – och oss själva – socker. Klassfesten, skolresan, avslutningen och utflykten, allt kryddas med socker. Just nu har mina barn på eget initiativ godisförbud, men tidigare när de kom hem med sina godispåsar från kalasen fick de välja ut fem till sex bitar och äta. Barn är kloka och förstår när man berättar varför man gör på ett viss sätt, säger Ann Fernholm och fortsätter:

– Vi lägger alltid till men tar aldrig bort. Fredagsmys, halloween, fettisdag, kanelbullens dag, det finns tusen anledningar att äta sött i dag. Här måste vi vuxna börja säga nej och våga stå för det. Visst kan barnen bli arga i stunden, men jag vet av egen erfarenhet att de lär sig acceptera det i det stora hela. Barn mår bra av tydliga gränser när de förstår att vi vill dem väl.

Störd ämnesomsättning

Vad är då grejen med socker? Varför är det så dåligt för barnen att vissa forskare till och med ser det som ett gift? Jo, förklarar Ann Fernholm, för mycket socker tycks förstöra vår ämnesomsättning och kan leda till att levern blir förfettad. När levern tvingas ta hand om för mycket socker börjar den tillverka fett av sockret. Så småningom sprängs fett in i levern och hormonerna i barnens kroppar kommer i obalans med bland annat ökade hungerkänslor som följd.

– Magproblemen ökar också. Flera studier visar på ett direkt samband mellan dagens skräpmat och en försämrad tarmflora. Även barn som har normalvikt kan få problem med magen. En rubbad tarmflora är kopplad till ökningen av magont, glutenintolerans och allergier. Fetma är även kopplat till flera andra växande problem hos unga: för tidig pubertet, depressioner och astma, säger Ann Fernholm.

PT:n Thomas åt som en femåring i sju dagar – se hur han mådde

Litet sockerlexikon

♦ Socker är ett samlingsnamn för flera olika sockerarter. De finns naturligt i frukt, bär och mjölk

♦ Sackaros, det socker vi använder för sötning av livsmedel, består av glukos och fruktos. Sackaros ger enbart energi och saknar vitaminer, mineralämnen och kostfibrer.

♦ Fruktos framställs ibland som bättre, ibland som sämre för hälsan än glukos, men i normala mängder verkar inte fruktos vara sämre. Däremot tycks stora mängder fruktos kunna påverka fettinlagringen i bland annat levern och kan även försämra blodfetterna.

♦ Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker.

♦ Tillsatt socker är socker som inte finns naturligt i råvaran. I livsmedel kan socker tillsättas som ingrediens under flera olika namn som sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS (high fructose corn syrup) eller isoglukos.

Källa: Livsmedelsverket